2006/09/06

Fountain/fulblogg



Min & Johannas älskade Fountain-blogg håller på att förtvina i sitt påvra blogger-hem (vi ska ta itu med det nästa vecka, fear not) så jag skriver kvällens parfympost här istället. Jag har varit på en tillställning för Lancômes nya parfym Miracle Forever. Japp, ännu ett Miracle-koncept, fast ändå inte. Det här är en ny parfym – »ett nytt mirakel«, som företagsrepresentanterna gravallvarligt beskrev det. (Nej, ironi existerar inte i skönhetsbranschen.) Mandelbomma, svarta vinbär, patchouli, lila glas, en fotomodell som kan ha hetat Shaolm...Israel? Buenos Aires by night. Björk. Jag tror den kommer att bli en storsäljare på Ålandsbåtarna, och nej, det är inget dåligt betyg alls. Lanseringen var på Köket, vars skinnsoffor var pepprade med cigaretthål och vars väggars årsringar av intorkad Dompa klibbade mot handflatorna när man lutade sig mot dom. Glamoureuse et exclusif! Å andra sidan har jag aldrig förstått på vilka premisser den rougeälskande samhällsklassen valt sina hangouts – jag ägnade mycken dyrbar gymnasietid i Laholm åt att ljuga ihop skäl till varför jag inte kunde följa med till Peppes Bodega och Madison på helgerna. Jag har dock kräkts i handfatet på Hotell Båstad en gång. 1991 närnare bestämt. Jag hade Hedvig-lugg och gråmelerad tröja och åkte Saab därifrån.

Vi käkade middag på Sturehof först. Jag gillar Sturehof, jag känner mig som en bättre människa när jag äter där. Ordentlig belysning (fast de där tyllkojolslamporna som de hängde upp 1997 börjar snart kännas, ehrm, vintage) sorligt, bred publik, dukar så stärkta att de knakar, servis av den sort som man gärna skulle kalla "flink" om det inte låtit så grosshandlaraktigt. De har en fisk- och charktallrik för ynka 120 kronor, med stans godaste Skagen i ljuvlig miniatyr – massor med räkor, bara så lite majo att räkorna håller ihop och rangliga, spenatgröna dillkvistar. Om jag varit rik och excentrisk, eller bara lite rikare och lite mer excentrisk, skulle jag ätit sololunch där varenda dag. Det enda som fattas är minilampor på borden.

But I digress. Parfymer var det! Jag tror det komemr att bli en bra höst – jag ska äta lunch med Prada Man nästa vecka. Damvarianten kan jag fortfarande bara bära i knäveckan, men det känns för en gångs skull enbart lovande.