2007-01-22

_{Stockholm har blivit kallt}


Jag har i princip bara sett framsidan av en dator sen nyår, så den här veckan tänker jag jobba så lite som det är humanly possible i slutet av januari. Idag hade jag helledigt och tog en dag med Stockholm – ni vet, kvalitetstid! – som inte riktigt blev som jag tänkt eftersom Nansobutiken stängt. Jag har haft en tendens att köpa Nanso-klänningar när jag känner mig nöjd med mig själv (vilket iofs skulle innebära att jag bara kände mig nöjd med mig själv en gång i fjol, och det är ju lögn) men nu är det alltså slut med det. Jag köpte en ny parfym istället, och provade en klänning med det sjungande namnet Mariel på Marimekko. När jag stod där i provrummet funderade jag en stund över vad det betyder att jag börjat dras till Marimekkoklänningar med generösa skärningar och tvättråd på finska. Eller, att jag börjat dras till finskt trikåmode, punkt. Kanske är jag smickrad för att jag hos Marimekko drar Small medan jag hos Filippa K i andra hörnan av Norrmalmstorg blir en Large hur mycket nutrilett choklad jag än häller i mig. Kanske är det ett tecken på att jag sakta sugs in i den kulturlookstunnel jag var född att sugas in i, silverörhängen och page och allt. Fast det blev inget, det var för mycket Kyrkans barntimme över klänningen, och det var för dyrt. Vill jag se kristen ut kan jag avstå från smink istället. Det är billigare.

Dagen slutade med en tröja i alla fall, en brun med ett slags flygvärdinneparti över axlarna, från ett fint ställe på Bondegatan med det fonetiskt tveksamma namnet Kunigunda, och sen tillbaka genom snöyran till The Prestige på Kungsgatan. Vem hade anat att trollkarlsfilmer kunde vara sådana? Och apropå filmer som inte är som man tror, se till att se Brick om ni kan och inte gjort det. Vältaliga high school-kids, ”gothed-up cripples” och heroinsmuggling i film noir-kostym, hur bra som helst och inte löjligt eller tongue-in-cheek för en enda sekund. Å, om ändå allt här i världen vore lika oförutsägbart.